Life's a bitch

Det här skulle hålla i all evighet och det skulle bara vara jag och du minus alla falska ord. Våra handlingar skulle bara utföras och aldrig slå tillbaka på oss. Inte göra så skrämmande ont. Inte någonstans. Men all falskhet runt omkring kunde vi inte stå emot. Allting är starkare än det vi har. Eller hade. Nu vet jag ingenting.

Jag vet att vissa människor kan ha en sådan väldig tur när det gäller allting, men det är ändå oftast den som har otur som vinner i längden. På något konstigt sätt. Jag är en sådan. Med otur och tur men aldrig både och samtidigt. För min del slutar det för det mesta bra. På ett eller annat sätt. Fast kanske är det så när det gäller alla andra också? De flesta i alla fall. Ja, det kan fungera så..

Mänskligheten är så skrämmande falsk rakt igenom. Vissa av oss kan inte se våra egna fel. Medan andra ser dem så skrämmande tydligt. Kanske gör man någonting åt allt det där som är fel, eller så gör man helt enkelt ingenting. Bara fortsätter vandra och spottar falska ord rakt i ansiktet på sådär oskydliga människor.

Livet är aldrig sådär rättvist som vi vill att det ska vara. Inte ens i närheten. En verklighet minus lögner och det där existerar helt enkelt inte. Kommer aldrig någonsin göra. Hur gärna vi än vill.