Just give me a kiss!

Bara allting kunde stanna just där. Just det ögonblicket. Allt med det där. Bara stopp, och aldrig någonting annat än just det. Fy fan vad jag saknar dig! Just nu och nästan alltid. Även om jag kanske egentligen inte vill sakna dig. Just för att det är en äcklig känsla. Att veta att någon faktiskt betyder så mycket att man saknar den i princip hela tiden. Varje sekund av ens vakna tid, för förmodligen även när man inte är vaken. Drömmar. Drömmer jag om dig också?

Det här är just någonting sådant som jag egentligen inte vill känna, just för att jag helt enkelt inte tycker om att känna att någon betyder så mycket. Känna att människan skulle kunna göra vad som helst och såra mig så in i helvete. Bara skära ut mitt hjärta, slänga det på marken och stampa på det.. Så att säga.

Men du gör det så lätt för mig, även om jag är så djävla rädd för att någon av oss ska förstöra allting..

Förlåt för att jag inte kan lita på dig. Inte lita på någon. Inte lita på mig själv. Verkligen inte lita på mig själv. Just för att jag gör så mycket fel. Just för att jag allt jag gör blir fel på ett eller annat sätt.

Men jag skulle aldrig såra dig sådär. Aldrig låta dig tänka sådär om mig.